Människorna inser, att de har låtit sig bedras. De beskyller varandra för att vara orsak till den egna förtappelsen, men alla är eniga om, att rikta sina bittraste fördömanden mot de prästerliga. Trolösa präster, som har förutsagt en lycklig framtid, har förlett sina åhörare till att åsidosätta Guds lag och förfölja dem, som har hållit den helig. I förtvivlan medger dessa lärare nu sitt bedrägliga verk. Folket blir rasande och ropar: ”Vi är förlorade, och det är Ert fel!” Och de går lös på de falska herdarna. De, som en gång beundrade dem mest, utslungar de värsta förbannelserna. De händer, som en gång krönte dem med lagerblad, lyfts först för att slå ned dem. De svärd, som skulle ha dödat Guds folk, används nu till att tillintetgöra detta folks fiender. Överallt förekommer det strid och blodsutgjutelse.