Det misslyckades för påvens anhängare, att genomdriva sin vilja mot Wycliffe, medan han var i livet, och deras hat fortsatte att glöda, så länge som hans kropp vilade ostörd i graven. 40 år efter hans död blev det därför beslutat, att hans ben skulle grävas upp och brännas offentligt, och att askan skulle tömmas i en bäck i närheten. ”Denna bäck”, säger en gammal författare, ”har fört hans aska ut i Avon, Avon har fört den ut i Severn, och Severn har fört den ut i Bristolkanalen. Härifrån har den förts ut i det stora havet, och således blev Wycliffes aska en bild på hans lära, som nu är spridd ut över hela världen.”