Kejsaren sammankallade strax sina rådgivare, för att överväga, vilken kurs man skulle följa. En av biskoparna, som var en styvnackad katolik, tillkännagav: ”Vi har länge dryftat denna sak! Ers Kejserliga Majestät borde med detsamma göra sig av med denne man. Lät inte Sigismund bränna Johan Hus? Vi har ingen skyldighet, att vare sig ge eller ta hänsyn till ett lejdbrev till en kättare.” ”Nej”, sade kejsaren, ”vårt löfte måste vi hålla.” Det blev därför beslutat, att reformatorn skulle förhöras.