Alla i staden var ivriga, att se denne märklige man, och snart var hans bostad full av en svärm med gäster. Önskan att se honom var så stark, att han bara hade fått några timmars sömn, då adelsmän, riddare, präster och borgarfolk ivrigt flockades om honom. Både vänner och fiender kom, för att betrakta den oförfärade munken; men han tog emot dem med orubblig ro och besvarade alla frågor med värdighet och klokskap. Hans uppträdande var fast och modigt. Hans ords högtidlighet och djupa allvar gav honom en kraft, och hans fiender var fyllda av förundran. Vissa kände sig överbevisade om, att en gudomlig kraft kom honom till hjälp; andra sade, liksom fariséerna om Kristus: ”Han är besatt av Djävulen!”