Kapitel 493, 4 (Kapitel 39, punkt 9). Ostadiga likt vatten – Överallt förekommer det sådana, som saknar bestämda principer. Det är vanskligt för dem, att stå emot frestelse. Denna må komma varifrån som helst, och anta vilken som helst skepnad, varvid varje försiktighetsåtgärd måste vidtas, för att omge dem med inflytanden, som stärker deras moraliska motståndskraft. Låt dem så bli skilda från dessa gagneliga inflytanden och omgivningar, placera dem i de icke troendes skara, så kommer de att visa sig sakna allt grepp om himmelriket; de har nämligen förtröstat på sin egen styrka. De har prisats och upphöjts, samtidigt som fötterna stått i lösan sand. De är som Ruben, ostadiga likt vatten, utan ryggrad, och som Ruben kommer de aldrig att överträffa sig själva. Vad, som behövs, är att man inser sitt eget beroende av Gud, och att vara fast beslutsam. Var en man, där Du befinner Dig; visa karaktärsstyrka, där Du befinner Dig; förmå, genom Jesus Kristus, att säga: ”Nej, jag tänker inte göra denna stora elakhet, och synda emot Gud.” Det slags lättsamma natur, som aldrig kan förmå sig till, att avgjort vägra varje frestelse till att skada personens moraliska och religiösa inflytande inför Gud och människor, står alltid mera under Satans kontroll, än under Guds Andes. De förleds ack så lätt till ondo, eftersom de lätt ger efter och drar sig för, att avge ett bestämt Nej: ”Jag tänker inte göra denna elakhet och synda emot Gud.” Om de bjuds på ett glas i glada vänners lag, blir de ledda likt en oxe till slakt, de slår sig samman med de gudlösa, som skrattar åt deras undfallenhet efteråt. De saknar inte styrka och resning att luta sig tillbaka emot. De förtröstar ej på Gud. De äger inga högt stående principer gällande sin plikt (Brev 48, 1887). |