Kapitel 44. Offergåvan måste begjutas med blod – Genom varje offergåva till Gud skall vi erkänna den riktigt stora Gåvan; detta är det enda sättet, att göra vår gudstjänst godtagbar för Honom. Då Abel bar fram en gåva av det förstfödda i sin hjord, kändes han vid Gud både som Den, som skänkte honom hans materiella välsignelser, och som Den, som skänkte honom hans Frälsare. Abels gåva var det allra bästa han kunde uppbringa; ty det utgjorde det, som Herren noga hade önskat. Men Kain bar endast fram en gåva av markens frukt, och denna godkände inte Herren. Gåvan tydde inte på förtröstan på Kristus. Alla våra offergåvor måste vara begjutna med försoningsblodet. I egenskap av Guds Sons köpta egendom skall vi ge Herren våra enskilda liv (The Review and Herald, den 24. november, 1896). |