Väckelsen var sann. Den åstadkom bättring hos folket. De höll fast vid förbundet, som de hade ingått. Folket tjänade Gud under hela Josuas tid, liksom under hela tiden med de äldstebröder, som överlevde Josua. Dessa hade sett Herrens storverk. Deras synder blev ångrade och förlåtna, men ondskans utsäde hade likväl såtts, och det trängde upp ur myllan och bar frukt. Josuas liv i osviklig redbarhet slutade. Hans röst hördes inte mera i tillrättavisning och varning. En efter en lade de trogna väktare, som korsat Jordan, ifrån sig rustningen. Ett nytt släkte trädde fram på valplatsen. Folket avföll ifrån Gud. Deras gudstjänst blandades upp med felaktiga principer och äregirig stolthet (The Review and Herald, den 25. september, 1900).