Det är en allvarsmättad tanke, att borttagandet av en enda spärr från samvetet, misslyckandet med att förverkliga en enda god föresats, uppammandet av en enda ful ovana, kan utmynna i både vår egen undergång och i deras ruin, som har visat oss förtroende. Vår enda säkerhet ligger i, att följa med, dit Mästarens fotspår leder, att obetingat förlita oss på skydd från Honom, som säger: ”Följ Mig.” Vår ständiga bön bör vara: ”Hjälp mig längs Din stig, O Herre, så att jag inte slinter” (The Signs of the Times, den 28. juli, 1881). |