Herren prövade Salomo. Han lade ned i hans sinne en önskan om sådant, som skulle göra honom i stånd till, att klokt styra över Israels folk.... [Verserna 7-9 anförs.] Det var en bön som denna, som Salomo ofta skulle komma att uppsända under de dagar med upphöjdhet och härlighet, som väntade honom. Och så skall även de, som i dag axlar ansvar i Herrens verk, be. Måtte de akta sig för, att lyfta upp sina hjärtan, så att fåfängan slår till! Herren lyssnar endast till böner från dem, vars hjärtan är tomma på självupphöjelse och högmod. [Jesaja 58:9 anförs.]