På det forntida Israels tid, då Mose vid Sinaibergets fot för folket återgav Guds befallning ”De skall göra en helgedom åt mig, så att jag kan bo mitt ibland dem”, åtföljdes israeliternas gensvar av lämpliga gåvor. ”Sedan kom de tillbaka, var och en som manades till det i sitt hjärta, och var och en som hade en villig ande till detta”, och bar fram gåvor. För helgedomens uppförande krävdes det storslagna och dyra förberedelser; en stor mängd väldigt värdefulla och kostbara material fordrades; ändå godtog Herren bara frivilliga gåvor. ”Den skall samlas in från alla dem som har ett hjärta som är villigt att ge”, löd den gudomliga befallningen, vilken Mose upprepade till församlingen. Hängivenhet gentemot Gud och en uppoffrandets anda utgjorde de första kraven vid byggandet av en vistelseplats för den Högste.