Vi ser faror i, att skänka människor storslagna gåvor och berömmande ord. De, som gynnats av Herren, behöver ständigt vara på sin vakt, så att inte stolthet eller självuppskattning intar förarsätet. Han, som har många följare, han, som har tagit emot uppskattande ord från Herren, är i behov av särskild förbön från Guds trofasta väktare, så att han värnas mot faran, att umgås med tankar på självupphöjelse och andlig stolthet. En sådan individ bör aldrig uppvisa dryghet, eller försöka att uppträda som envåldshärskare eller styresman. Bröderna bör genast varna honom för faran; ty om han lämnas åt sig själv, kommer han förvisso att begå misstag, och ge prov på mänsklig svaghet.