Oh, att vi ville betänka följande förhållande, nämligen att de verk, som vi är engagerade i, inte är våra egna, utan Guds verk, och att vi som ödmjuka redskap är Hans medarbetare; och att vi med siktet inställt på Guds ära inte misstar inledningen på livet som kristna för dess avslutning, utan inser nödvändigheten av uppövning här i världen, för att vi skall beredas på att fullgöra Guds vilja! Vi skall ej upphöja oss själva, inte lita på oss själva, utan förtrösta på Gud, i vetskapen om, att Han är villig och i stånd till, att biträda oss. Gud vill samverka med Sitt folk, men vi bör försätta oss i ett läge, där vår förtröstan och vårt förtroende växer i Honom (The Review and Herald, den 10. Maj, 1887).