17. Se EGW:s anmärkning om Första Samuelsboken 2:26. Kapitel 777, 10-12. Davids skiftande uppfattningar om Gud – Under årens lopp ändrade sig ofta psalmisten David. Vissa gånger, då han erhöll insikter om Guds vilja och handlingssätt, blev han väldigt exalterad. Då han därefter blev varse motsatsen till Guds nåd och oföränderliga kärlek, tycktes allting vara höljt i ett mörkt moln. Dock uppfattade han trots mörkret Guds särdrag, vilket skänkte honom förtröstan och stärkte hans tro. Men då han begrundade livets vanskligheter och faror, syntes de så avskräckande, att han trodde att Gud hade lämnat honom på grund av hans synder. Han betraktade sin synd i så stark belysning, att han utropade: ”Skall då Herren förkasta för evigt och aldrig mer visa nåd?” |