Vilket ögonblick som helst skulle Gud kunna beröva de otacksamma bevisen för Sin vidunderliga barmhärtighet och kärlek. Oh, att mänskliga varelser ville betänka den oundvikliga följden av sin otacksamhet mot Honom och av sitt ointresse för den oskattbara Gåvan Kristus till vår värld! Om de fortsätter, att hellre hålla sig till överträdelse än till lydnad, kommer deras nuvarande välsignelser och Guds stora barmhärtighet, som de åtnjuter, men inte uppskattar, slutligen att orsaka deras eviga ruin. När det är för sent för dem, att se och att förstå det, som de har skrattat åt som värdelöst, kommer de att inse, vad det innebär att vara utan Gud, utan hopp. Då kommer det att stå klart för dem, vad de har förlorat, genom att välja att vara otrogna mot Gud och göra uppror mot Hans budord (Manuskript 125, 1907).