31, 32 (Markusevangeliet 3:28, 29; Lukasevangeliet 12:10; se EGW:s anmärkning om Andra Moseboken 4:21). Järnhårt, beslutsamt motstånd mot sanningen – Kristus låg inte i krig mot dödliga, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, mot ondskans andemakter i himlarna. Han säger till Sina åhörare, att allt slags synd och hädelse går att förlåta, om överträdelsen sker av okunskap. I sin stora blindhet kan det hända, att människor talar oförskämt och hånfullt mot Människosonen, men ändå befinner sig inom förbarmandets gränser. Men då Guds Ande och kraft vilade på Hans budbärare, befann de sig på helig mark. Att strunta i Guds Ande, att anklaga den för att vara Djävulens ande, försatte dem i en belägenhet, där Gud inte förmådde att nå deras själar. Ingenting hos Guds omsorger och övertalningsförmåga, för att visa de felande tillrätta, kunde då nå dem....