28-31. Ingenting att berömma – Kristus dömde inte ut den förste sonen, för att han trotsade budet. Men Han berömde honom inte heller. Den grupp, som handlar likt sonen, som sade ”Jag vill inte”, förtjänar inte att hyllas för att de intagit den hållning de valt. Denna öppna uppriktighet utgör ingen förtjänst värd att hylla. Denna karaktärens ärlighet medför modigt vittnande för Kristus, om den helgas genom sanning och helighet; men när syndaren uppvisar denna inställning, är han bara oförskämd och trotsig samt närmar sig hädelsen. Bara för att en person inte är en hycklare, är han likväl en syndare. När den Helige Ande vädjar till hjärtat, ligger vår enda trygghet i att svara ja utan dröjsmål (Manuskript 127, 1899).