37-39 (Lukasevangeliet 13:34, 35; 19:42). Fyller hämndens moln – Kristi hjärta hade sagt ”Hur skall Jag kunna ge upp Dig?” Han hade bemött Israel likt en kärleksfull, förlåtande far skulle bemöta ett otacksamt, vilsegånget barn. Med Allvetandets öga såg Han, att staden Jerusalem hade avgjort sitt öde. Under århundraden hade den vänt Gud ryggen. Den hade stått emot Hans nåd, missbrukat sina förmåner, avvisat sina tillfällen. Folket själva hade laddat hämndens moln, som utan mildrande nåd snart skulle tömmas på sitt innehåll över dem. Med tårar i Sin brutna stämma utropade Kristus: ”’Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon.” Den oåterkalleliga domen uttalades (Manuskript 30, 1890).