12, 13 (Matteusevangeliet 20:28; Markusevangeliet 2:17; 10:45; Lukasevangeliet 5:31, 32). Lindring i varje enskilt fall – Kristus var både kroppens och själens läkare. Han var predikant och missionär samt läkare. Från barndomen uppmärksammade Han varje fas hos mänskligt lidande, som Han lade märke till. Han kunde sanningsenligt säga: Jag har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna. I varje fall, där det förekom lidande, gav Han lindring, varvid Hans vänliga ord ägde en helande balsam. Ingen kunde säga, att Han utverkat ett mirakel, likväl ingöt Han Sin kraft i dem, som Han såg lida och befinna sig i nöd. Under hela sin trettioåriga tid som privatperson var Han ödmjuk, saktmodig och anspråkslös. Han ägde en levande kommunikation med eller förbindelse till Gud; ty Guds Ande var över Honom, och Han visade för alla som kände Honom, att Han levde för att behaga, hedra och förhärliga Sin Fader i vardagens alla göromål (The Review and Herald, den 24. oktober, 1899).