Då Kristi inneboende härlighet blixtrade fram, var den för intensiv för Hans rena och fullkomliga mänskliga person att helt dölja. De skriftlärde och fariséerna talade aldrig gillande om Honom, men deras fientlighet och avsky gäckades, då Hans majestät strålade fram. Sanningen, dold som den var av en ödmjukhetens slöja, talade till varje hjärta med omisskännlig bevisföring. Detta föranledde Kristus att säga: ”Ni vet, vem jag är.” Människor och djävlar tvingades, då Hans härlighet framträdde, att medge: ”Sannerligen är detta Guds Son.” På så sätt uppenbarades Gud; på så sätt förhärligades Gud (The Signs of the Times, den 10. Maj, 1899).