Han hade varit skild från Sin mor under en längre tid. Under detta skede hade Han döpts av Johannes och gått igenom frestelserna i ödemarken. Rykten hade nått Maria om hennes Son och Hans lidanden. Johannes, en av de nya lärjungarna, hade letat efter Kristus och funnit Honom i Hans förödmjukelse, utmärglad och märkt av svårt kroppsligt och själsligt lidande. Jesus, ovillig att Johannes skulle bevittna Hans förödmjukelse, hade vänligt men bestämt sänt iväg honom. Han ville vara ensam; ingen människa skulle med sina ögon behöva se Hans ångest, ingen människa skulle i sitt hjärta behöva manas till medlidande med Honom i Hans allvarliga betryck. |