Kristus var förstlingsfrukten av de i döden sovande. Just denna händelse, Kristi uppståndelse från de döda, iakttogs i avbildat hänseende av judarna under en av deras heliga högtider.... De infann sig i templet, då förstlingsfrukterna hade bärgats, och höll en tacksägelsehögtid. Skördens första frukter helgades på ett fromt sätt åt Herren. Människor skulle inte dra lekamlig nytta av den skörden. Den första mogna frukten helgades som tackoffer åt Gud. Han erkändes som skördens Herre. Då de första sädeskornen mognat på åkrarna, samlades de nogsamt ihop, och då folket tågade upp till Jerusalem, fördes de fram till Herren, varvid den mogna kärven viftades inför Honom som tackoffer. Efter ceremonin kunde skäran svingas i vetet och detta samlas i kärvar (Manuskript 115, 1897).