Kristi plan är den enda trygga. Han tillkännager: ”’Se, jag gör allting nytt.’” ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse.” Kristus ger ingen uppfattningen, att Han tänker godta en lapptäckskaraktär, som till största delen består av personens eget jag plus en smula Kristus. Sådant är tillståndet inom Laodiceaförsamlingen. Till en början tycks det förekomma en del eget jag och en del Kristus. Men snart nog är det bara jaget och inget av Kristus. Därmed avslöjas själviskhetens rot. Själviskheten fortsätter att växa, den sänker rötterna allt djupare, tills grenarna är täckta av motbjudande frukt. Kristus ser med ömkande kärleksfullhet på alla, som har en blandkaraktär. De med en dylik karaktär äger ett band till Kristus, som är så ytterligt svagt, att det är helt och hållet värdelöst (Brev 105, 1893).