När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lyakoniskt tungomål: 'Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt.' Detta överensstämde med en av deras traditioner som sade, att gudarna då och då besökte jorden. Barnabas kallade de för Jupiter, gudarnas fader, på grund av hans vördnadsbjudande uppträdande och hans värdiga hållning och av den mildhet och välvilja som de såg i hans ansikte. De trodde att Paulus var Merkurius eftersom det var han som förde ordet, ivrig, aktiv och vältalig, då han varnade och förmanade.