De icke-judiska folken och framför andra grekerna var ytterligt tygellösa och utsvävande. Det fanns en risk att några som inte var helt omvända skulle komma att bekänna sig till evangelium utan att överge sina onda vanor. De judiska kristna kunde inte tolerera en omoral som inte ens betraktades som brottslig av de icke-judiska folken. Judarna betraktade det därför som i högsta grad korrekt att omskärelse och iakttagande av ceremoniallagen skulle tillämpas av de omvända från de icke-judiska folken. Detta skulle betraktas som en bekräftelse på deras uppriktighet och hängivenhet. Detta, menade de, skulle förebygga att man i församlingen fick in medlemmar som tog emot evangelium utan att vara i egentlig mening omvända. Dessa skulle därigenom senare kunna dra vanära över kristendomen genom omoral och utsvävningar.