Barnabas var beredd att följa med Paulus. Men han ville ta med sig Markus, som åter hade beslutat sig för att ägna sig åt förkunnargärningen. Detta ville Paulus inte gå med på. Han "fann icke skäligt att taga med sig en" som under deras första missionsresa hade lämnat dem när de så väl behövde honom. Han var inte villig att ursäkta Markus' svaghet att överge arbetet för att återvända till hemmets trygghet och bekvämlighet. Han hävdade att en som hade så ringa uthållighet var olämplig för ett arbete som krävde självförsakelse, mod, hängivenhet, tro och villighet att, om så skulle vara, även offra sitt eget liv. Så skarp blev oenigheten, att Paulus och Barnabas gick skilda vägar. Barnabas följde sin egen övertygelse och tog Markus med sig. "Barnabas tog med sig Markus och avseglade till Cypern. Men Paulus utvalde åt sig Silas; . . . sedan han av bröderna hade blivit anbefalld åt Herrens nåd."