I detta brev till församlingen i Tessalonika ger aposteln uttryck åt sin tacksamhet till Gud för de glädjefyllda nyheterna om deras tillväxt i tron. "Nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder fått hugnad i all nöd och allt vårt lidande. Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren. Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför Gud? Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa, vad som kan brista i eder tro." "Vi tacka Gud alltid för eder alla, när vi tänka på eder i våra böner. Ty oavlåtligen ihågkomma vi inför vår Gud och Fader edra gärningar i tron och edert arbete i kärleken och eder ståndaktighet i hoppet, i vår Herre Jesus Kristus."