Så gav Paulus en bild av denna onda makts olycksbringande arbete. Ett arbete som skulle fortsätta under långa århundraden av mörker och förföljelse före Kristi andra ankomst. De troende i Tessalonika hade hoppats på en omedelbar befrielse. Nu uppmanades de att modigt och med iver för Gud ta itu med det arbete som låg framför dem. Aposteln förmanade dem att inte försumma sina plikter eller falla offer för sysslolöshet. Efter deras brinnande förväntningar om en omedelbar befrielse skulle det dagliga livets rutiner och det motstånd som de måste möta förefalla dubbelt motbjudande. Han uppmanade dem därför att inte vackla i sin tro: