Tumultet i amfiteatern ökade emellertid hela tiden. "De skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke, varför de hade kommit tillsammans." Förhållandet att Paulus och några av hans medarbetare var av judisk släkt gjorde judarna angelägna om att klart visa, att de inte sympatiserade med honom och hans verksamhet. De förde därför fram en av sina egna för att förklara saken för folket. Den talare som valdes var Alexander, en av hantverkarna, en kopparsmed som Paulus senare hänvisar till som en man som gjort stor skada. (2 Tim. 4:14.) Alexander var en man med avsevärd begåvning. Han satte nu in hela sin kraft på att rikta folkets vrede enbart mot Paulus och hans medarbetare. Men folkhopen, som såg att Alexander var jude, kastade honom åt sidan och började "ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: 'Stor är efesiernas Diana!'"