Aposteln vädjar till Kristi efterföljare i Korint att åter tänka på sin Återlösares obegripliga kärlek. "I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika." Vi känner väl till den upphöjda ställning från vilken Kristus har sänkt sig ned. Vi känner också det förnedringens djup till vilket han har stigit ned. När han väl hade börjat gå självförsakelsens och uppoffringens väg, avvek han inte ifrån den, förrän han hade gett sitt liv. Det fanns för honom ingen vila från det han lämnade himmelen och fram till korset.