I sitt tal anklagade Tertullus Paulus för brott som, om de hade kunnat bevisas, skulle ha gjort att han blivit dömd för högförräderi mor regeringen. "Vi hava funnit att denne är en fördärvlig man", förklarade advokaten, "som uppväcker strid bland alla judar i hela världen, och att han är en huvudman för nasaréernas parti. Han har ock försökt att oskära helgedomen." Tertullus förklarade sedan att Lysias, översten för garnisonen i Jerusalem, med våld hade tagit Paulus från judarna, då de stod i begrepp att döma honom efter sin kyrkolag och därigenom tvingat dem att föra saken inför Felix. De framställde saken på detta sätt, för att förmå landshövdingen att överlämna Paulus åt den judiska domstolen. Alla beskyllningar bekräftades av de närvarande judarna som inte på något sätt försökte dölja sitt hat till fången.