Brevet till församlingen i Filippi liksom brevet till församlingen i Kolosse skrev Paulus under den tid han var fånge i Rom. Församlingen i Filippi hade sänt gåvor till Paulus genom Epafroditus, som Paulus kallar "min medarbetare och medkämpe. . . honom som I haven skickat hit för att å edra vägnar överlämna åt mig vad jag kunde behöva". Under sin vistelse i Rom blev Epafroditus sjuk "ja, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom", skrev Paulus, "och icke allenast över honom; utan också över mig, för att jag icke skulle få bedrövelse på bedrövelse." När de troende i Filippi fick höra talas om att han blivit sjuk, blev de mycket oroliga för honom. Han beslöt därför att återvända till dem. "Han längtar efter eder alla", skrev Paulus, "och har ingen ro, därför att I haven hört honom vara sjuk. . . . Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, både för att I skolen få glädjen att återse honom, och för att jag själv därigenom skall få lättnad i min bedrövelse. Tagen alltså emot honom i Herren, med all glädje, och hållen sådana män i ära. Ty för Kristi verks skull var han nära döden, i det han satte sitt liv på spel, för att giva mig ersättning för den tjänst som jag måste sakna från eder personligen."