De påfrestningar och den oro som Paulus hade utsatts bör, hade emellertid börjat tära på hans fysiska krafter. Ålderdomens bräcklighet började ge sig tillkänna. Han förstod att det han nu utförde skulle bli det sista han gjorde. Ju kortare tiden blev för hans arbete, dess ivrigare blev han i sin verksamhet. Det tycktes inte finnas någon gräns för hans iver. Han färdades genom många länder, från församling till församling, fast i sitt beslut, punktlig i allt som han gjorde och stark i tron. Han försökte att med alla tänkbara medel stärka de troendes tro, så att de skulle arbeta troget för att vinna människor för Kristus och för att de i de påfrestande tider som redan hade börjat, skulle stå fasta i evangelium och vara Kristi trogna vittnen.