Men hur övertygande dessa bevis än var om tryggheten i de troendes förhoppningar, fanns det ett ännu kraftigare bevis i profetians vittnesbörd, genom vilket allas tro kunde bekräftas och finna en säker ankargrund. "Så mycket fastare står nu också", förklarade Petrus, "för oss det profetiska ordet; och I gören väl, om I akten därpå, såsom på ett ljus som lyser i en dyster vildmark, till dess att dagen gryr och morgonstjärnan går upp i edra hjärtan. Men det mån I framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas. Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud."