Organiserandet av församlingen i Jerusalem skulle tjäna som förebild för organiserandet av församlingar på alla andra platser där evangelii budbärare skulle vinna människor för evangelium. De som hade fått ansvaret för den allmänna ledningen av församlingen, skulle inte vara herrar över Guds arvedel, utan kloka herdar som skulle vara "föredömen för hjorden". (1 Petr. 5:3.) Diakonerna skulle vara "män som hava gott vittnesbörd om sig och äro fulla av ande och vishet". Dessa skulle stå enade på det rättas sida och hävda det rätta med fasthet och beslutsamhet. Därigenom skulle de utöva ett sammanhållande inflytande över hela hjorden.