Daniels exempel (1890)
För att rätt förstå betydelsen av återhållsamhet i alla stycken, måste vi se ämnet från Bibelns synpunkt. Vi kan inte finna en mera övertygande illustration av sann återhållsamhet och dess välsignelse, än den vi har i berättelsen om Daniel och hans hebreiska vänner vid Babylons hov. Gud hedrar alltid den som handlar rätt. De bästa ungdomarna från olika länder som den store erövraren hade underlagt sig, hade sammanförts till Babylon. Ändå var de hebreiska langarna bland alla dessa utan medtävlare. Deras resliga gestalter, spänstiga gång, öppna och ärliga ansikten, ofördunklade sinnen och friska andedräkt var ett vittnesbörd om goda vanor och ett tecken på den förfining, varmed naturen hedrar den som följer dess lagar. Berättelsen om Daniel och hans medbröder har blivit upptecknad i Guds ord till lärdom för ungdom i kommande tider. Vad de kunde göra, kan också andra utföra. Stod inte dessa hebreiska ynglingar orubbliga i sin övertygelse mitt under de största frestelser? Vittnade de inte på ett utomordentligt sätt om sann återhållsamhet? Dagens ungdom skulle kunna avge ett liknande vittnesbörd. Denna lärdom gör vi väl i att besinna. Vi är ständigt frestade till överdrifter. Faran ror oss är inte knapphet, utan överflöd. Den som vill bevara sina krafter oförsvagade till att användas i Guds tjänst, måste iaktta sträng återhållsamhet i njutandet av Guds rika gåvor och helt ta avstånd från Varje skadlig eller förnedrande njutning. Särskilt i våra stora städer är allt slags överdåd nära till hands. De som i likhet med Daniel nekar att orena sig kommer att få riklig lön för sina återhållsamma vanor. Med större fysisk styrka och ökad uthållighet äger de ett förråd av kraft och energi att ta till vid kritiska tillfällen.