De skriftlärda och fariséerna angrep inte bara Jesus. De anklagade också hans lärjungar för att vara syndare. Orsaken var att dessa skulle ha försummat de rabbinska föreskrifterna. Lärjungarna kände sig många gånger besvärade av den hårda kritiken från dem de vant sig vid att se upp till som religiösa auktoriteter. Jesus klargjorde det rätta förhållandet. Han förklarade att den sorts rättfärdighet som fariséerna satte så högt värde på i själva verket var värdelös. Judarna gav sig ut för att vara det enda folk som var troget mot Gud och därför kunde få del av hans välsignelser. Men Jesus visade att deras religionsutövning inte gav dem något att hämta hos Gud. De spelade fromma och följde sina människobud och påhitt skrytsamt noga i livets formaliteter, men det var inget som gjorde dem heliga. Nej, de var inte alls renhjärtade och hade inte tillstymmelse till god karaktär.