"Den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet" (Matt 5:22). Gud har genom att offra sin Son som frälsningsgåva visat hur högt han värderar varenda människa och han har inte gett någon rätt att okväda eller bemöta en annan föraktfullt. Självklart ser vi fel och brister hos våra medmänniskor, men vi kan inte behandla dem som om de tillhörde oss – de tillhör Gud. Och de tillhör Gud i dubbel bemärkelse, han har skapat dem och återköpt dem genom Kristi offer. Alla är skapade till Guds avbild, till att vara honom lika. Också den som tycks oss mest motbjudande måste vi behandla med respekt och sympati. Vi är ansvariga inför Gud om vi på något vis uppför oss nedsättande mot någon som Jesus gett sitt liv för. "Vem ger dig någon särställning? Vad äger du som du inte har fått? Och har du fått det, varför skryter du som om det inte var en gåva?" "Vad har du för rätt att döma den som är i en annans tjänst? Om han står eller faller angår bara hans egen herre. Men han faller inte, ty Herren är stark nog att hålla honom upprätt." (1 Kor 4:7; Rom 14:4).