Höga Visan är en strålande poetisk framställning av förhållandet mellan den gudomlige brudgummen och förbundsfolket, bruden. Bruden utbrister: "Min vän är min, och jag är hans." Och han som för henne är "härlig fram för tiotusen" svarar: "Du är skön alltigenom, min älskade, på dig finns ingen fläck." (Höga Visan 2:16; 5:10; 4:7). Senare skrev aposteln Paulus till de kristna i Efesos att Gud hade satt mannen till kvinnans huvud för att vårda sig om henne och för att hålla samman familjemedlemmarna, så som Kristus är kyrkans huvud och vårdar sig om den och genom sin frälsnings makt håller samman dess medlemmar (Ef 5:21-33).