Jesu egna ord var otvetydiga. Välgörenhet skall inte utföras med avsikt att åstadkomma vackra kommentarer. Äkta gudaktighet gör aldrig något väsen av sig. Den som fikar efter beröm och suger på det som en söt karamell är ingen riktig kristen. Det goda som Jesu efterföljare gör är inte för deras egen berömmelse. Det sker till Guds ära. Det är ju han som står bakom det och inspirerar till det med den helige Ande. Är vi uppfyllda av Jesu undervisning har vi alltid ett ord av lovprisning och tacksamhet till Gud på våra läppar. Det som tankarna kretsar kring är inte hur ber jag, hur ger jag, hur utför jag mina plikter, hur självförnekande är jag. Vi framhåller inte oss själva i våra samtal. Det blir mer av Jesus. Han blir vårt centrum.