Men jag säger kapitel 6. 130.     Från sida 124 i den engelska utgåva.tillbaka

Gud är den som dömer

I stort sett hade hela folket blivit genomsyrat av samma anda. Man trampade på varandras samveten och dömde angående sådant som rörde den enskildes personliga för hållande till Gud. Det var bakgrunden till Jesu uttalande: "Döm inte, så blir ni inte dömda." Det betyder att du inte skall göra dig själv till måttstock och referensram. Låt inte dina åsikter, dina pliktkänslor, dina bibeltolkningar bli det som andra måste rätta sig efter. Tänk inga fördömande tankar om dem som inte når upp till dina ideal. Dra inga förhastade slutsatser om andras motiv så att du kritiserar och fördömer dem. ”Fäll därför ingen dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret och avslöja allt som människorna har i sinnet" (1 Kor 4:5). Vi kan inte läsa människors tankar. Vi har själva fel och brister. Alltså saknar vi kvalifikationer att döma andra. Människor kan på grund av sina begränsningar bara döma efter ytliga grunder. Endast Gud själv känner till hemligheterna bakom allt. Han är förstående och fylld av medlidande. Det är han som skall avgöra varje människas sak. "Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer" (Rom 2:1). De som fördömer eller kritiserar andra dömer alltså därmed sig själva, eftersom de också handlar på samma sätt. Gud låter på så sätt människor fälla sina egna domar.

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.