Hela dagen håller Herren Gud ut sina händer och inbjuder alla behövande. Han tar emot alla, han välkomnar alla, han avvisar inte någon. Han finner glädje i att förlåta den störste av syndare. Han fråntar den mäktige hans byte, han ger den fångne fri, han rycker branden ur elden. Han vill sänka sin nåds gyllene räddningslina ner till det djupaste djup av mänsklig förnedring och skuld, och lyfta upp den mest förnedrade och av synd fördärvade människa. Men människan måste själv vilja komma till Gud och samarbeta för sin egen räddning genom att utnyttja sig av de möjligheter som Gud ger henne. Herren tvingar ingen. Kristi rättfärdighets fläckfria klädnad står till syndarens förfogande, men om han avvisar detta erbjudande måste han gå förlorad.