På den breda vägen är alla upptagna av sin egen person, av sin klädsel och av de nöjen som de kan få på vägen. De ägnar sig frikostigt åt gyckel och utsvävningar. De tänker inte på hur resan slutar, på den säkra undergången vid vägens slut. Varje dag kommer deras undergång närmare, men ändå störtar de vidare, snabbare och snabbare ...