Ändå kom Kristus i stor ödmjukhet. Då han var här på jorden levde han inte för sig själv, utan »ödmjukade sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset». Till sina efterföljare säger han: »Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; så skolen I finna ro för edra själar.» (Matt. 11:29.)