Adam och Eva kunde se Guds visdom och härlighet i varje grässtrå och i varje blad och blomma. Den naturliga skönhet som omgav dem reflekterade liksom en spegel deras himmelske Faders vishet, fullkomlighet och kärlek. Och deras tack- och lovprisningssånger steg skönt och vördnadsfullt mot himmelen tillsammans med de upphöjda änglarnas sång och de muntra fåglarnas, som obekymrat kvittrade med. Det fanns ingen sjukdom, ingen förgängelse, ingen död. Det var liv, sprudlande liv i allt som mötte ögat. Själva atmosfären andades liv ...