När han nu stod långt borta, uppfattade han några ord från Frälsaren. Han såg honom lägga sina händer på de sjuka. Han såg krymplingar, blinda, lama och de som var färdiga att dö av olika sjukdomar, stå upp friska och tacka Gud för sin räddning. Hans tro blev stärkt. Han drog sig närmare den lyssnande skaran. De inskränkningar i hans rörelsefrihet som pålagts honom, folkets säkerhet, den fruktan som människorna kände för honom, alltsamman var glömt. Han tänkte endast på utsikten att bli botad.