Jesu förkunnelse blev avbruten. Frälsaren betraktade de sorgsna anletsdragen och såg in i de bedjande ögonen som var fästade på honom. Hur väl kände han inte den nedtyngda själens längtan. Det var Kristus som övertygat hans samvete om synd, när han ännu var hemma. När han ångrade sina synder och trodde på Jesu kraft att ge honom andlig läkedom, hade Frälsarens nåd välsignat hans hjärta. Jesus hade sett hur trons första strålar hade växt till en övertygelse om att Jesus var syndarens enda Hjälpare, och sett hur denna övertygelse blivit starkare vid varje försök att komma i hans närhet. Det var Kristus som hade dragit den lidande till sig. Med ord som nu ljöd som musik för lyssnarens öra sade Frälsaren: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig." Matt. 9: 2.