Krukmakaren tar leran och formar den enligt sin vilja. Han knådar den och bearbetar den. Han tar isär den och pressar ihop den. Han väter den och torkar den sedan. Så låter han den ligga en stund utan att röra den. När den är fullständigt mjuk och formbar, fortsätter han sitt arbete att forma den till ett kärl eller en kruka. Han formar den på krukmakarskivan samt dekorerar och putsar den. Han torkar den i solen och bränner den i ugnen. På så sätt blir det ett kärl till nytta. På liknande sätt önskar den Stora Mästaren forma oss. Och såsom leran är i krukmakarens händer, så skall vi vara i hans händer. Vi skall inte försöka göra krukmakarens arbete. Vår del är att uppge oss själva till att formas av den store Mästaren.