Petrus sade till de gråtande vännerna att gå ut ur rummet. Sedan böjde han sina knän och bad ivrigt och innerligt till Gud om att Dorkas skulle återfå liv och hälsa. Han vände sig mot kroppen och sade: "'Tabita, stå upp!' Då öppnade hon ögonen, och när hon fick se Petrus satte hon sig upp" v. 40.