Allt som Gud kunde göra har gjorts för människans frälsning. I en rik gåva öste han ut himmelens skatter. Han inbjuder, han vädjar, han manar inträngande, men han kommer inte att tvinga människor att komma till sig. Han väntar på deras samarbete. Han väntar på viljans samtycke, så att han kan skänka syndaren sin nåds rikedomar, som har funnits i förvar åt honom från världens skapelse… Herren har inte ämnat förlama mänsklig kraft, men hans plan var att människan genom samarbete med Gud skulle bli ett effektivt verktyg i hans händer… Herren räcker människan förmånen att bli hans samarbetspartner.
The Messenger, den 26 april 1893