Jakobs fel i, att tillvälla sig sin bror välsignelse genom list, framhölls åter bestämt för honom, och han fruktade för, att Gud skulle tillåta Esau, att ta hans liv. I sitt elände bad han till Gud hela natten. Det visades mig, att en Guds ängel stod vid Jakob och framhöll för honom hans fel i dess rätta ljus. Då ängeln vände sig om, för att lämna honom, grep Jakob tag i honom och ville inte låta honom gå. Han bönföll under tårar. Han försäkrade, att han hade djupt ångrat sina synder och sitt fel mot sin bror, som hade hållit honom och hans fars hus ifrån varandra i tjugo år. Han dristade sig till, att hänvisa till Guds löften och ynnestbevis mot honom från tid till annan under hans bortovaro från faderns hus. Jakob stred med ängeln hela natten, och bad om en välsignelse. Ängeln tycktes avvisa hans bön, genom att ständigt påminna honom om hans synder, och samtidigt sökte han, att slita sig loss från honom. Jakob var fast besluten om, att hålla kvar ängeln, inte bara med fysisk styrka, utan med levande tro. I sin eländighet hänvisade Jakob till sitt hjärtas ånger och den djupa förkrosselse han hade känt över sina fel. Ängeln lyssnade till hans bön till synes med likgiltighet, och fortsatte att anstränga sig, för att undgå Jakobs famntag. Han kunde ha använt sin övernaturliga kraft och med makt ha rivit sig loss från Jakob, men han valde inte att göra detta. Då han såg, att han inte kunde besegra Jakob, överbevisade han honom om sin övernaturliga makt, genom att vidröra hans höft, som genast gick ur led. Dock förmådde inte kroppslig smärta att få Jakob till, att upphöra med sina allvarliga ansträngningar. Hans avsikt var, att få en välsignelse; och fysisk smärta var inte nog, för att distrahera sinnet från det, som han koncentrerade sig på. Hans beslutsamhet växte kraftigare under stridens avslutande ögonblick, än under de inledande. Hans tro blev allvarsammare och mera uthållig in i det sista, tills det grydde. Han vägrade, att släppa ängeln, innan han välsignade honom. ”Men Jakob svarade: ’Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.’” Kapitel 32:26. Då frågade ängeln: ”’Vad är ditt namn?’ Han svarade: ’Jakob.’ Han sade: ’Du skall inte längre heta Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och segrat.’” Verserna 27, 28.